tt hemmabygge tar gestalt
Jag är uppvuxen med veckotidningen Allers Familje Journal. Min morfar prenumererade sedan många år, förmodligen sedan 20-talet, det 20-talet som fanns på 1900-talet. Där fanns spännande klippark som man kunde klistra ihop med Karlssons Klister (hade vi alltid i kökslådan). Där lades grunden till mitt "handarbete". Jag säger som han i tv-serien Macken: "jag hade faktiskt meccano när jag var liten"! Har alltid haft barnsligt roligt med att rita och skruva allt möjligt.
Och nu blev det dags att prova på modellbygge i störe skala.
Det där rödbruna D-loket hör till mina favoriter, inte minst pga. koppelstängerna, allt sedan jag såg dessa imponerande maskiner på centralstationen i Göteborg på 50-talet. Jag har ett H0 från början av 60-talet och ett N från 90-talet, båda Fleischmann. Varför inte pröva på att göra en variant i skala 1:22,5? En ansenlig mängd 2x2 furulister införskaffades, och jag gick till verket, utan alltför detaljerade ritningar. En tunn plastskiva som botten
Jag fick tag i två "ersatzteile", motorblock från LGB, till hyfsat pris. Det blir alltså inte en exakt kopia av D, men såna petitesser stör inte mig. Jag skrev ut några "träskivor" på skrivaren och klistrade ihop ett chassi. Här kommer Allerskunskaperna väl till hands. Dock har jag på senare år lämnat Karlsson bakom mig.
Lamphusen innehåller smd-lysdioder. De gamla miniatyr glödlampoerna drog rejält med ström, sisådär 50 mA, och mina smd går fint på ca. 5 mA. Två likadana styrhyttar tillverkades. Strömavtagaren kommer från Piko. Taket är till största delen av balsaträ.
Innanmätet består av en massa kabel. Man skall naturligtvis bygga prydliga kabelstammar med tydliga markeringar osv. Överst till vänster syns motorcontroller med fet kondensator och usb anslutning för programmering. Nedanför finns xBee radio och Teensy processor, också med egen usb för programmering. Spänningsomvandlare till 5 volt för logiken. Batteripack ligger ovanpå elektroniken med lite skum emellan.
Bottenplattan skulle naturligtvis vara rent stål, men det blev för krångligt i min värld. Detta är en plastskiva av Kömatex (från Tyskland). Det skulle behövas några kilo extra bly i botten men det fick inte plats. Vagnskorgen stagas upp med furulister. Man tager vad man haver, sa ju redan Kajsa Varg. Den röda frontplåten kommer från engelska Roundhouse, egentligen till ånglok, men "vem bryr sig". Detta är alltså inte ett försök att bygga ett SJ D lok! Detta är SJJ smalspårs D.
Det lilla röd-gula märket har man ju sett på flera lok, och även haft reda på vad det är till för, men sådana detaljer fastnar oftast inte i huvudet.
Loket nästan färdigt, å så börjar det snöa! Då gäller det att sätta gubbarna i arbete.
Så börjar trafiken rulla så smått. Detta var ungefär 2015, strax innan ogräset och övriga plantor med förresten, började leva rövare i trädgården. Aldrig får man vara riktigt nöjd.
Jag vill vara tydlig med att vi på SJJ under alla trafikåren enbart tankat med solarenergi. Fyra bamsiga LiPo batterier laddar man behändigt med solarström på några timmar.
Lamptesten utfaller till belåtenhet. Sista fönstret i vagnen är toaletten, som tycks vara upptagen. Där sitter en kallvit lysdiod! Det behövs bra ljus när man fepplar på toaletten!
Dosering! Lite too much, kan tyckas.
Den röda frontplåten kommer från Roundhouse och är en ångloksfront, men sådana petitesser stör inte mig.
