urka Oberalpbahn
På 80-talet var det alltid mycket snö i dalgångarna. Det är också här som Glaciere Express tar sig fram, världens långsammaste expresståg. Detta är filmat vintern 82 med gammal hederlig 8mm film..Skärpa och skärpedjup är inte alltid vad de borde vara! Bilderna är från dalgången väster om Furkapasset, på väg österut mot Oberwald.
Samma år filmades också vägen över Oberalp passet. På den gamla goda tiden kunde man hänga ut genom fönstret och filma!
I Andermatt kan man ansluta till Göschenen på den gamla Gotthardbanan. FO, som numera heter Matterhorn Gotthard Bahn, har alltså en hel del intressanta platser och vyer att uppvisa. Andermatt är f.ö. en liten trevlig stad i sig. En linbana går upp till Gemsstock 2961 möh. Därifrån kommer man ner på skidor via en lång och brant backe. Här börjar också landsvägen över Gotthardpasset.
Förmodligen en av de första resorna med FO. Denna gång bara med ett litet lokaltåg draget av det legendariska "balkongloket" HGe 4/4 I. När man tittar på denna lilla film, kan man lätt få för sig att filmregisören är lite på pikalurven och man kan i detta sammanhang också hänvisa till vad den eminente humoristen Ronny Eriksson sa en gång:
"När man åker tåg, skall man åka lätt packad". (men jag reste lätt packad långt innan han uttalade dessa visa ord!)
Nu är det på det här viset, att smalspårsbanans kurvor och backar, samt de gamla vagnarnas fjädringar gör att filmandet i bästa fall blir ryckigt och snett. Och då hjälper det inte att, som i det här fallet, kameramannen har en gammal fin super-8 kanonkamera (ibland stavat med "C").
Sträckan mellan Andermatt och Disentis, där RhB tar över, är mycket intressant. Branta backar och hisnande stup. Man får sas. mycket kuggstång för pengarna.
I Realp kan man byta till DFB, Dampfbahn Furka Bergstrecke. Det är alltså den gamla FO linjen upp över Furkapasset, samt den berömda Steffenbachbrücke, som monteras ner varje höst och byggs upp igen på våren när snön drar sig tillbaka.
Samma år i augusti, gick jag utefter den nyligen nedlagda Furkasträckan. Mellan Realp och Oberwald går nu tågen i en lång tunnel istället för över Furkapasset. Här är några bilder från den gamla järnvägen som förföll så sakta.
Gletsch är ett litet samhälle som ligger vid Furkabanan, här strax under Rhône glacieren. På 80-talet såg man ismassorna långt ner efter berget, numera syns det inte alls här nerifrån.
Numera är hela den gamla sträckan renoverad och man kör hela sommarhalvåret med de gamla ångloken, som först såldes av FO till Viet Nam och på 90-talet köptes tiillbaka och renoverades. Gillar man ångkraft, så är DFB nästan ett måste. I Gletsch finns också ett stort gammalt hotel och restaurang i den gamla klassiska stilen.
År 1998 gjordes en ny resa till trakterna av FO, med en modernare videokamera
För att komma upp till passet med tåget, behöver man ta sig upp för en ordentligt brant backe. På vägen upp får man en fantastisk vy över Andermatt. Jag har åkt här ett flertal gånger, även med Glaciere Express, och naturligtvis restaurangvagnen. Det är då man behöver det där specialglaset, som lutar! När man kommer över krönet och det börjar luta nedåt, så vänder man på glaset 180° och då står glaset rakt igen!
På SBB's normala restaurangvagnar fanns dessa glas på 80-talet, men i ett rakt utförande utan lutning. Jag frågade källarmästaren en gång, om man kunde få köpa ett sånt glas för jag tyckte det såg så fint ut. "Nej, det går tyvärr inte", sa han, "vi har bara glas till bordsserveringen". Så mumlade han något och försvann. Strax efteråt, när han passerade mitt bord, stack han till mig en stor bunt servetter i knät och gav mig en förstående blick med ett leende. Jag packade snabbt ner glaset i fotoväskan.
Vid Oberalppasset, 2046 möh. ligger det fortfarande gott om snö i maj månad. Här kör tågen även vintertid och då skyfflas det undan metervis med snö. På bortre sidan av passet, går den slingrande järnvägen ner utefter Rhendalen mot Chur. Glacierexpressen kör också här på väg till St. Moritz.
Här ett tågset på väg ner mot Andermatt. Det är en imponerande bana. Man har fullt upp att se ut åt alla håll. När jag reste på 80-talet, var det oftast i maj eller september. Inga turister och lätt att få en hel vagn för sig själv. Man kunde hänga ut genom fönsterna på bägge sidor. Det gäller att inte missa någonting. Snacka om att det var bättre förr!
Nedan, Haltestelle Muttbach-Belvédère, alldeles väster om gamla Furkatunneln, i väntan på mötande tåg. Samma tåg sett från andra sidan vid samma tillfälle.
Ovan: Vid stationen Realp, riktning väster ut. Strax bortom kurvan börjar den nyare Furka Basis tunneln.
När man står och tittar på det man bygger i källaren och ibland funderar över om man över huvud taget kan bygga så här, så räcker det att i tanken försätta sig tillbaka i tiden, 80-talet, Schweiz.... verkligheten överträffar fantasin, i Schweiz är allt möjligt. Det går inte att krångla till det på modelljärnvägen, det finns redan i Schweiz!
